


* Bild tagen från South Lawn, central samlingsplats på Melbourne Uni.
* Jag, min stekheta hjälm, samt min cykel Rosa Faran.
* Viktor underhåller med ljuva pianotoner i vår "lounge".
* Lousie, svensk-bekant på middag.
* St Kilda Beach.
* Rosa Faran vilar lite.
___________________________________________________________
G'day.
Förra veckan avslutades med två dagars Society Carnival på Uni. Det inneär helt enkelt att alla klubbar, sporter och organisationer ägnar sig åt lite bondfångeri och försöker värva så många stackars "freshers" de bara kan. Jag har gått med i Scandinavian Club (nej, det är inte så dåligt som man kan tro, det är typ lika många australiensare som skandinaver i klubben) och ska även försöka börja träna Lacrosse på måndag.
Jag skrev även upp mig på Melbourne University Choir Society och var på det första övningstillfället igår kväll. Den första timmen hängde jag med rätt så bra i ton-svängarna (vi rev bland annat av en sydafrikansk nationalhymn), men sedan var det dags att gå på huvudnumret: ett Requim. Då var jag helt lost. De flesta i den mkt stora kören var väldigt duktiga (Blekingska kören kan tyvärr sångmässigt inte mäta sig med detta, men vi har ju andra kvaliteter istället) och kören innehåller även några gamla gubbrävar som gormade som tusan och samtidigt klockrent. Jag började svettas och fick flyktbegär, som farfar brukar säga.
När det hela var över bjöds det på pizza, så jag tröståt en hel del. Jag tänkte då att det är blir första och sista gången, men efter att ha snackat med en veteran som sjungit bredvid mig (och förmodligen tvingats höra mig) så kanske jag vågar testa igen nästa vecka.
Helgen:
I fredags tog en australiensisk bekant, Angelos, med mig på lite sightseeing i stan. Han visade bland annat de för Melbourne "unika" arkaderna, vilket, omysigt sagt, i princip är gränder med kaféer och butiker i.
På lördagskvällen bjöds det på bacchi-middag på 7 Albert street. Vi hade bjudit över två stockholmskor som vi stött ihop med under den tunga bostadsveckan. Nu hade dock alla funnit ett hem och detta firades med dött djur och vad som från början var klyftpotatis men som till slut mer liknade potatismos. Vin och öl inmundigades, och två veckors värme och konstantuttorkning gör att man inte tål gift jättebra. Men vi blev glada i hågen och drog till en populär festgata, Brunswick st, och gjorde några barer.
Söndagen tillbringades i stadsdelen St Kilda och på dess strand (där det även pågick ett helt bisarrt MTV-Grind-liknande party med jobbig musik och tjejer och killar i badkläder).
Annars har veckan också handlat om att bo in sig på Albert street. Carolina och jag har köpt lite prylar till hushållet samt haft en storstädning tillsammans med våra housemates Andy, Nowita och Victor.
I den ständiga följetongen "Pol-magare spekulerar" har vi kommit till avsnitt 423:
Det känns som om Australien ganska vill följa efter Europa och/eller USA, exempelvis prylmässigt, utan att riktigt få det att funka full ut. Till exempel ser deras trafikljus ut som de amerikanska (de har tre lampor precis som i Sverige), och det finns osthyvlar att köpa. Problemet är bara att de inte riktigt vet hur de ska användas. Trafikljusen använder inte den gula lampan i mitten, utan ljuset slår om direkt från rött till grönt, och osthyvlarna går helt enkelt inte att hyvla ordentligt med. Australien har även förstått att det är bra med cykelfiler på gatorna - men de lägger parkeringsfickor på och längs med dem, vilket ju gör att det helt plötsligt inte finns nån cykelled mer.
I helgen blir det fieldtrip längs den omtalade Great Ocean Road med skolan. Blir finemang.
Förra veckan avslutades med två dagars Society Carnival på Uni. Det inneär helt enkelt att alla klubbar, sporter och organisationer ägnar sig åt lite bondfångeri och försöker värva så många stackars "freshers" de bara kan. Jag har gått med i Scandinavian Club (nej, det är inte så dåligt som man kan tro, det är typ lika många australiensare som skandinaver i klubben) och ska även försöka börja träna Lacrosse på måndag.
Jag skrev även upp mig på Melbourne University Choir Society och var på det första övningstillfället igår kväll. Den första timmen hängde jag med rätt så bra i ton-svängarna (vi rev bland annat av en sydafrikansk nationalhymn), men sedan var det dags att gå på huvudnumret: ett Requim. Då var jag helt lost. De flesta i den mkt stora kören var väldigt duktiga (Blekingska kören kan tyvärr sångmässigt inte mäta sig med detta, men vi har ju andra kvaliteter istället) och kören innehåller även några gamla gubbrävar som gormade som tusan och samtidigt klockrent. Jag började svettas och fick flyktbegär, som farfar brukar säga.
När det hela var över bjöds det på pizza, så jag tröståt en hel del. Jag tänkte då att det är blir första och sista gången, men efter att ha snackat med en veteran som sjungit bredvid mig (och förmodligen tvingats höra mig) så kanske jag vågar testa igen nästa vecka.
Helgen:
I fredags tog en australiensisk bekant, Angelos, med mig på lite sightseeing i stan. Han visade bland annat de för Melbourne "unika" arkaderna, vilket, omysigt sagt, i princip är gränder med kaféer och butiker i.
På lördagskvällen bjöds det på bacchi-middag på 7 Albert street. Vi hade bjudit över två stockholmskor som vi stött ihop med under den tunga bostadsveckan. Nu hade dock alla funnit ett hem och detta firades med dött djur och vad som från början var klyftpotatis men som till slut mer liknade potatismos. Vin och öl inmundigades, och två veckors värme och konstantuttorkning gör att man inte tål gift jättebra. Men vi blev glada i hågen och drog till en populär festgata, Brunswick st, och gjorde några barer.
Söndagen tillbringades i stadsdelen St Kilda och på dess strand (där det även pågick ett helt bisarrt MTV-Grind-liknande party med jobbig musik och tjejer och killar i badkläder).
Annars har veckan också handlat om att bo in sig på Albert street. Carolina och jag har köpt lite prylar till hushållet samt haft en storstädning tillsammans med våra housemates Andy, Nowita och Victor.
I den ständiga följetongen "Pol-magare spekulerar" har vi kommit till avsnitt 423:
Det känns som om Australien ganska vill följa efter Europa och/eller USA, exempelvis prylmässigt, utan att riktigt få det att funka full ut. Till exempel ser deras trafikljus ut som de amerikanska (de har tre lampor precis som i Sverige), och det finns osthyvlar att köpa. Problemet är bara att de inte riktigt vet hur de ska användas. Trafikljusen använder inte den gula lampan i mitten, utan ljuset slår om direkt från rött till grönt, och osthyvlarna går helt enkelt inte att hyvla ordentligt med. Australien har även förstått att det är bra med cykelfiler på gatorna - men de lägger parkeringsfickor på och längs med dem, vilket ju gör att det helt plötsligt inte finns nån cykelled mer.
I helgen blir det fieldtrip längs den omtalade Great Ocean Road med skolan. Blir finemang.




